Kapitel 41

¹Tyschen inför mig, I havsländer, och I folk, mån taga nya krafter. Mån träda fram och sedan tala; ja, låtom oss tillsammans gå till rätta.

²Vem har uppväckt från öster den vars seger den rättfärdige kallar på? Han giver folk i hans våld och gör honom till konung över konungar; hans svärd förvandlar dem till stoft, hans båge till förströdd halm.

³Han förföljer dem och tågar fram i trygghet, på en stig där hans fot icke förut har gått.

⁴Vem har verkat och gjort detta? Det är den som från begynnelsen har kallat släktena fram: jag, HERREN, som är den förste, och som är densamme hos de sista.

⁵Havsländerna sågo det och blevo förskräckta, jordens ändar darrade; de nalkades och kommo.

⁶Den ene hjälpte den andre och sade till sin broder: »Var vid gott mod.«

⁷Snickaren uppmuntrade guldsmeden, och den som slätade med hammaren den som slog på städet; den ene sade om det lödda: »Det är gott.« Sedan fäste man det med naglar, så att det icke skulle vackla.

⁸Men du, Israel, min tjänare, Jakob, som jag har utvalt, du avkomling av Abraham, min vän,

⁹du som jag har hämtat från jordens ändar och kallat från dess yttersta skiften, du till vilken jag sade: Du är min tjänare, jag har utvalt dig och icke förkastat dig.

¹⁰Frukta icke, ty jag är med dig; se icke ängslig ut, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.

¹¹Ja, alla de som förtörnas på dig skola komma på skam och bliva till blygd; dina vedersakare skola varda såsom intet och förgås.

¹²De män som tvista med dig skall du söka och icke finna; de män som strida mot dig skola varda såsom intet, och till intet skola de bliva.

¹³Ty jag, HERREN, din Gud, håller dig vid din högra hand, jag som säger till dig: Frukta icke, jag hjälper dig.