1917 · 1917 års kyrkobibel
Kapitel 23
1Herren är min herde, mig skall intet fattas.
2Han låter mig vila på gröna ängar; han förer mig till vatten där jag finner ro.
3Han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.
4Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav trösta mig.
5Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.
6Ja, sällhet och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i HERRENS hus evinnerligen.