Kapitel 4

¹Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna, huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen.

²Därpå skolen I känna Guds Ande: var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus, kommen i köttet, han är av Gud;

³men var och en ande som icke bekänner Jesus, han är icke av Gud. Den anden är Antikrists ande, om vilken I haven hört att den skulle komma, och som redan nu är i världen.

⁴I, mina barn, ären av Gud och haven vunnit seger över dem; ty den som är i eder är större än den som är i världen.

⁵De äro av världen; därför tala de vad av världen är, och världen hör dem.

⁶Vi äro av Gud. Den som känner Gud, han hör oss; den som icke är av Gud, han hör oss icke. På det sättet känna vi sanningens Ande och villfarelsens ande.

⁷Mina älskade, låtom oss älska varandra, ty kärleken är av Gud, och var och en som älskar, han är född av Gud och känner Gud.

⁸Den som icke älskar, han känner icke Gud, ty Gud är kärlek.

⁹Däri har Guds kärlek blivit uppenbarad bland oss, att Gud har sänt sin enfödde Son i världen, på det att vi må leva genom honom.

¹⁰Däri består kärleken: icke i det att vi hava älskat Gud, utan i det att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.

¹¹Mina älskade, om Gud så har älskat oss, så äro ock vi pliktiga att älska varandra.

¹²Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älska varandra, så förbliver Gud i oss, och hans kärlek är i oss fullkomnad.

¹³Därpå känna vi att vi förbliva i honom, och han i oss: därav att han har givit oss av sin Ande.

¹⁴Och vi hava sett och vittna att Fadern har sänt Sonen till att frälsa världen.

¹⁵Den som bekänner att Jesus är Guds Son, i honom förbliver Gud, och han i Gud.

¹⁶Och vi hava lärt känna den kärlek som Gud har till oss och hava kommit till tro därpå. Gud är kärlek, och den som förbliver i kärleken, han förbliver i Gud, och Gud förbliver i honom.

¹⁷Däri är kärleken hos oss fullkomnad, att vi hava frimodighet på domens dag; ty såsom han är, så äro ock vi i denna världen.

¹⁸Rädsla finnes icke i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, ty rädsla har att skaffa med straff, och den som rädes är icke fullkomnad i kärleken.

¹⁹Vi älska, därför att han först har älskat oss.

²⁰Om någon säger sig älska Gud och hatar sin broder, så är han en lögnare. Ty den som icke älskar sin broder, som han har sett, han kan icke älska Gud, som han icke har sett.

²¹Och detta bud hava vi från honom, att den som älskar Gud, han skall ock älska sin broder.